Jag hade lovat mig själv att inte skriva något om författaren , krönikören och estradören(enligt hemsidan) Björn Ranelid. Men jag kan inte låta bli. Mannen som får Göran Persson att framstå som ödmjuk kryper under skinnet på mig. Kanske borde man beundra honom för att han istället för att sitta hemma och sura över att Marklund och Guillo är populistiska(säljer mer böcker än Ranelid och framför allt tjänar mer pengar) tar han spelet till motståndarens planhalva. Finns snart inte en tv-soffa som inte begåvats med Björns närvaro. Om du någon gång skulle bli frestad att läsa hans böcker så gör inte det. Jag lyckades tvinga mig igenom en halv, och det var ändå på den tiden när Luther satt så tungt på axeln så att det var nästan omöjligt att lägga ifrån sig en påbörjad bok. Oläslig smörja. I en annan tid hade man hittat honom på cirkus tillsammans med skäggiga damen och kalven med två huvuden.
Stjärnorna på slottet.
Mycket blekt när kocken står för dagens elakaste replik. Kan ändå inte låta bli att se nästa avsnitt när det är Björns dag
Hatten av för Siw 600+ inspelade låtar är rock.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar