Om man ger dom lillfingret tar dom hela handen.

Jag är normalt sett ganska bra på att klara av att hålla telefonförsäljare kort. Min sambo tycker ofta att jag är rent ut ut sagt otrevlig. Det är naturligtvis inte sant jag försöker bara att bespara både mig och dom stackars telefonsäljarna onödigt lidande. Jag vet inte om pappaledigheten gjort mig onödigt soft eller om jag bara var desperat att prata med en vuxen, men förra veckan åkte jag dit. Marknads undersökning, ett par snabba frågor och det visade sig att både jag och min dotter var precis vad dom letade efter. Sen vet jag inte riktigt vad som hände men samtalet avslutades med orden -Då syns vi på måndag kvart över tre. Så idag har jag och Agnes varit på Kungsholmen och provat barnmat. Det var helt ok, tog trekvart och vi fick trehundra spänn. Vi var fyra par. Bara innerstadsmammor, smala, uppklädda, välsminkade och med välartade barn. Trivsamt om det inte hade varit för kvinnan som ledde det hela. Mot oss vuxna var hon bara trist men barnen behandlade hon med lika mycket värme som liemannen. Hon var så felplacerad och bara längtade efter att vi skulle gå därifrån med våra skrikiga jävla ungar. Jag låter det hela bli mig en läxa och nästa gång det ringer skall jag inte ge mig in i några diskussioner. Nu är vi tre som drar in pengar i varje fall.